tisdag 15 april 2008

Nosefrida, näsfrida, nässug...


...kärt barn har många namn. När jag först hörde talas om denna lilla uppfinning förstod jag inte alls vad det var. När jag hade greppat hur mojängen såg ut kunde jag inte riktigt fatta hur den skulle användas. Suga ut snor liksom, vad äckligt. Dessutom har jag för mig att BVC-tanten (som inte alls var en tant, men jag vet inte vad jag ska använda för titel på henne) inte talade i så positiva ordalag om Fridan. Så jag lät bli att införskaffa någon nässug. Visst blev det ibland lite tuffa nätter med alltför tung andning, och grova snarkningar från lillkillen. Men jag visste ju inget annat, hade inget att jämföra med. Men vändningen kom... Innan vi skulle åka till Oman var jag med en kompis på Babyproffsen. Där sprang vi på en Näsfrida varpå kompisen menade att det var den bästa uppfinningen någonsin, att hon inte klarade sig utan den osv osv. Jag var ju självklart tvungen att köpa en. Hur skulle vi annars överleva en vecka i Oman om förkylningen slog till? Så här i efterhand kan jag inte förstå att vi klarade oss i över 1 år innan vi köpte en Frida. Det måste vara ett av de bästa tillbehören man kan ha som småbarnsförälder.

4 kommentarer:

Anonym sa...

Det verkar ju onekligen väldigt bra! Funderar på att införskaffa en till mig själv. Mycket bättre än att tvingas vara täppt eller näsrinnig (Rudolf med röda mulen, släng dig i väggen)

Förresten, apropå "släng": Sl ...ånbär, vad blev det av dem? Jag kan inte minnas att jag ätit Slånbärspaj eller fil med frysta slånbär i ... Hmm, konstigt ...

Camilla sa...

Slånbär?? Nä, har nog aldrig ätit jag heller. Hur kom du på det? Pratade just med Markus. De kommer nog hit i början av juni. =)

Anonym sa...

När jag skulle skriva "släng", skrev jag fel, "slåäng". Därav "slå ...". Resten lade mitt associativa sinne till.

Heja Mackan! Vad kul!

Anonym sa...

instämmer!
Ha det så bra.