Kan det vara så att vi har återerövrat våra kvällar, jag och mannen? För första gången på jag vet inte hur länge, somnade Sigge klockan 8. Stella somnar alltid (ta i trä) mellan 7 och halv 8.
Det känns konstigt men alldeles underbart!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Skönt! :)
åh. underbart.
pixalexia, fru a: fortfarande orolig för bakslag. =)
Skicka en kommentar