söndag 27 september 2009

Tillbakur

Maken är tillbaka från Islandur. Vi haur fått massur av fina presentur.

Man upphör ju aldrig att förvånas över hur liten världen egentligen är. Maken skulle på sightseeing och sällade sig till ett gäng som hade hyrt en minibuss för att ta sig runt på egen hand. Han blev något förvånad när han klev på och såg att chauffören var en gammal klasskompis.

3 kommentarer:

Osloskånskan sa...

Klasskamratur? Fantastiskur! Kulur medur finur presentur! Grattisur!

y_. sa...

Världen är ju löjligt liten! Jag har slutat att förvånas, faktiskt.

Camilla sa...

osloskånskanur: tackur!

y: ja man får väl göra det.