Sigges dagiskompis pappa ringde mig idag. Han och sonen skulle till Spårvägsmuseet och undrade om Sigge fick följa med. Självklart fick han det. Så jag hade bara ett litet barn att hämta när jag kom till dagis.
Japp, det är verkligen ett storhetstecken :) Och när du har kommit ur det apatiska stadiet (när man inte riktigt vet vad man ska göra när barnen inte är hemma...förutom att blogga :) kommer du att finna stor njutning av friare tid ;) kram
3 kommentarer:
Ja nu börjar det med kompisarna som är viktiga å fritids aktiviteter = mer stress på schemat.
Japp, det är verkligen ett storhetstecken :) Och när du har kommit ur det apatiska stadiet (när man inte riktigt vet vad man ska göra när barnen inte är hemma...förutom att blogga :) kommer du att finna stor njutning av friare tid ;) kram
birgitta: usch, den där stressen...
tant t: ser fram emot det lite grann. lite egentid, menar jag. kram!
y: han är ju det!
Skicka en kommentar