Döööhhh

Följande samtal utspelades idag mellan kund och mig:

Kund:
-Har ni Lloyd?

Jag:
-Ja här. *visar hyllan med Lloydskor*

K:
-Jag köpte dom här för något år sen. *visar sina skor* Jag har lämnat in dem hos skomakaren. Kan jag få tillbaka pengarna för det?

J:
-Nej, det kan du inte få. Att ta hand om sina skor ligger på kundens ansvar.

K:
-Men det var ju fel på dem.

J:
-Då måste du komma in med skorna till oss, visa vad felet är och ha kvitto på att du handlat skorna hos oss. Om det är ett fabrikationsfel så hjälper vi dig givetvis.

K:
-Men jag har varit bortrest och var tvungen att använda skorna.

J:
-Tyvärr det finns inget jag kan göra.

K:
- Gör det inte. Om jag säger Allmänna reklamationsnämnden då?

J:
- Ja, då får du vända dig dit.

K:
-Vet du inte att kunden alltid har rätt? Tycker du att jag ska vända mig till ARN?

J:
-Ja gör det om du tycker att du har tillräckligt på fötterna. (oerhört fyndigt sagt)

K:
-Men jag har ju kvitton här och allt. *han halar fram ett gammalt blekt kvitto från... SKOCITY*

J:
- Men du har ju inte ens köpt skorna här!

K:
- Nej, men den butiken finns inte längre och ni har ju skorna och märket här.

(Vid det här laget började jag tröttna rejält.)

J:
-Tyvärr, det är nog ingen idé att vi diskuterar det här mer för vi kommer ingen vart. Jag kommer inte ge dig några pengar.

K:
- Kommer du inte det? Vem är... Är det du som är chef här?

J:
- Ja det är det.

(Han hade inte räknat med det svaret såg jag. Han tittade på mig som om jag stod där och ljög honom rakt upp i ansiktet.)

K:
- Så jag kommer inte få tillbaka det jag lagt ut då?

J:
- Nej det kommer du inte.

K:
- Hejdå.

J:
-Hej.