Stella är inne i en vill-inte-sova-fas. Det tar hundra timmar, minst, att natta henne. Ikväll, efter att ha försökt i över en timme fick jag nog. Jag sa godnatt och gick ut. Efter en liten stund kom hon ut. Jag bar in henne igen och sa godnatt, väldigt förvånad över att hon inte protesterade.
När jag tittade in en kvart senare sov hon.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
lättnad!
Ha ha, ibland kanske man utgår från att saker och ting är svårare än de faktiskt är? :)
linda k: verkligen!
alexia: så är det nog. det har aldrig funkat med sigge så jag har aldrig ens prövat med stella.
Skicka en kommentar