söndag 4 oktober 2009

Det som började så bra

Bakom linslus-fasaden döljer sig ett litet monster.

Helgen som solokvist med barnen har gått över förväntan. Ända tills i eftermiddags.

Sigge klagade över huvudvärk och var allmänt gnällig. Jag trodde att det berodde på att han vaknade och kom upp igår kväll och sedan hade väldigt svårt att somna. Så när Stella sov lunch fick Sigge göra detsamma. Jag var övertygad om att det skulle vara bra när han vaknade. Det var det inte.

Han hade feber och var fortfarande astrött. Efter någon timme fick jag i honom en alvedon och sedan orkade han komma upp ur sängen. Han ville till och med ha lite mat. Skönt, tänkte jag, när vi satt på köksmattan och kramades. Sekunden efter kräktes Sigge ner sig själv, mig och mattan.

Ner med Sigge i badkaret. Av med alla kräkkläder. Kolla till Stella som givetvis, precis just då, gick i kräket. Bar henne till badrummet och ställde henne i handfatet. Tvätta fötterna med tvål och alcogel. Av med mina egna kräkiga kläder. Sigge duschade och badade medan jag torkade golvet i köket. För säkerhets skull drog Stella, under tiden, ut alla våtservetter ur förpackningen. Varför underlätta för mamman, liksom...

Sigge har inte kräkts något mer och sitter för tillfället i soffan och tuggar på en knäckemacka. Stella fortsätter på temat; göra livet surt för mamman. Och maken är snart i luften på väg hem. Så välkommen.

13 kommentarer:

Polly sa...

Min grisunge har samma symptom! Det började efter lunch. Han är jättefebrig och har kräkat ner ullmattan... :(

Minna sa...

Han kanske åt för många kanelbullar (med tanke på inlägget nedan)...

;)

Osloskånskan sa...

Usch...jobbigt, sånt.

Frida sa...

Huvvaligen, i ett sånt läge vill man VERKLIGEN INTE vara ensam!

Linda sa...

jag tror också det var dina kanelbullar, gumman... ;D krya på sig!

Linda K sa...

mina kids hade kräket för ett par veckor sedan, som tur var gick det snabbt över. hoppas det går undan för er med, kram! :)

y_. sa...

Men hjärtat, varför ringde du inte - då hade jag kommit och hjälpt! Jobbig kanske, men satan vad söt Stella är! Z sa att hon är lik mig när jag var liten. Det tycks ju också gälla till sättet ;-)

Fru Choklad sa...

Å fy vad jobbigt! Skickar en stor styrkekram. Det är verkligen inte kul att vara ensam med barnen när de är sjuka speciellt om det är kräksjuka. Tur att maken snart är hemma.

hedgehog-sara sa...

men ååååh, stackars er - hoppas det är piggare idag. Kram!

lilla mamman sa...

visst är det härligt att vara mamma ändå....

Camilla sa...

polly: åhnej! krya på lilla grisungen. min är betydligt bättre idag. tur det!

minna. tänkte på det med... men konstigt med febern. eller kan man få feber av för mycket bullar? ;)

osloskånskan: väldigt jobbigt.

frida: sannerligen!

linda. men febern då? :)

linda k: det är mycket bättre idag så det verkar gå undan. kram

y: hon är sin moster upp i dagen. :) gullig du är som erbjuder hjälp. men det gick så fort så jag tänkte liksom inte i dom banorna...

fru choklad: tack för styrkekram. det behövdes igår. mycket bättre idag!

hedgehog-sara: det är mycket bättre, tack! kram

lilla mamman: alldeles alldeles... underbart. (ibland iallafall) ;)

Anonym sa...

Väldigt beskrivande. Såg hela scenariot framför mig. Nä fy, stackare. J valde en bra helg att vara borta tydligen. /J

Camilla sa...

J: det gjorde du verkligen. :)